fredag 14 augusti 2020

Gemenskap ger kamratstöd

Gemenskap ger kamratstöd är ett arvsfondsprojekt och ett samarbete mellan RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa och SEF, Sveriges ensamkommandes förening riksförbund.

Ett häftigt och fint projekt som det har varit roligt att få dokumentera i en fysisk bok och en digital arbetsbok som kommer att finnas här. Jag har tagit fram de flesta texterna i huvudboken genom intervjuer och genom att vara med på samlingar och aktiviteter. Redaktör för helheten har jag varit tillsammans med Darko Culibrk som också varit projektledare för hela projektet under tre år. 
Arbetet med dokumentationen har pågått nästan ett år. Det var kanske inte riktigt meningen, men så blir de ganska ofta, finns det tid, tar det tid ;) 
Nu skulle jag haft en bild på boken här, men Blogger har gjort om nånting så jag kan bara ladda upp bilder från ett gammalt arkiv. Suck. Men en fin sommarbild i alla fall. 

lördag 30 maj 2020

De Omöjliga här o där

Det känns på ett sätt märkligt att se den här bilden både här och där. Den är tagen av Olivia Borg och det är den som varit med när De omöjliga uppmärksammats under maj. Här kommer några exempel:
Det började med Studio ett.
Jag blev intervjuad i vår lokala nättidning Bättre stadsdel.
Bra inslag i Kulturnyheterna.
Tidningen Vi publicerade ett utdrag ur boken.
Fina recensioner i SvD, alba och Dala-Demokraten. Och Sydsvenskan/HD. (låst)
Skrivarpodden har en fin intervju med Åsa, som mest handlar om annat, men lite om vår process: en jobbförälskelse säger hon. Sant!
Mikaela Javinger intervjuade Åsa, på Youtube.
Tidningen Balans, Nytt om OCD, och SocialPolitik har texter om boken.
Och så Psykofarmakapodden.
En inte fullt ut positiv recension i Revansch.

Uppdateringar senare
En väldigt fin recension i Västerbottens-kuriren!
En sågning i Socionomen, men den finns inte digitalt ;)
OBS - jag redovisar allt jag vet! Även det mindre positiva. Bra att ha allt på ett ställe här. 

Såå fin recension i Aftonbladet, precis när jag själv läser Ärr för livet, och storgråter. Slutstation Rättspsyk  gjorde att jag intervjuade Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson, 2012. 


I övrigt jobbar jag på i min karantän med mamma, idag dag nr 80. Just nu mest med nästa nummer av Memento, som kommer i början av juni.







fredag 1 maj 2020

Nu är De omöjliga här



Känns härligt och lite konstigt samtidigt. Trist att det inte blir någon release och att mycket av det som var planerat runt släppet ställs in, som boksamtal, tv-inslag med mera. Men idag är det exakt 27 år sedan vi flyttade in i det lilla gula huset på berget i Mälarhöjden så det känns fint att distansfira det i min karantän med mamma, med en intervju om De omöjliga i vår lokala nättidning Bättre stadsdel. 

lördag 18 januari 2020

Nytt år - nya uppdrag

Den här fina bilden tecknad av Cecilia Lundgren efter ett foto av Maria Korpskog fick jag ha på min ledarsida i Alkohol & Narkotika i tre nummer. Nu är det slutredaktörat där för mig. Men bilden spar jag som ett fint minne.  Och så ser jag glad ut inför ett nytt år. 

fredag 10 januari 2020

2019 i backspegeln

Min mamma Ella med de sex tidningar jag varit redaktör för under hösten.


Den här hösten får gå till historien som den då jag gjorde sex tidningar istället för normalt tre, under en period på fyra månader. Det kommer inte att hända igen det kan jag lova. Det var roligt, lärorikt och stimulerande, men när min mamma bröt lårbenet blev det ont om tid för att andas mellan pressläggningarna. Jag hoppas dock att jag tar med mig den goda vanan att ligga före tidsplanen in i 2020.

Det som var nytt och speciellt för hösten var att jag vikarierade som chefredaktör för Alkohol och Narkotika, som ges ut av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Det var roligt att arbeta med en så snygg tidning med resurser att köpa in både text och bild. Om jag ska välja en text av mina egna som också finns digitalt, då får det förstås bli en om barn: Många barn berörs av föräldrars drickande.

Utrymmet för att vikariera på Alkohol och Narkotika kom när ett kärt gammalt uppdrag föll bort. Efter sex år och nästan 300 sidor gjorde Maria Korpskog och jag vår sista Offside. Vi hann med ett Almedalsquiz också men sen var det slut på jobb för Dagens Samhälle. Senare på hösten såldes tidningen av SKR, Sveriges kommuner och regioner, till Bonniers och Dagens Industri. Det var på ett sätt skönt att slippa vara rolig varje vecka men vi ville inte riktigt släppa kommunerna och regionerna. Vi startade sidan Bänkade bara på skoj, men släppte den rätt snart.

Jag bestämde mig också för att avsluta mitt skrivande för den fina tidningen Skolfamiljen. Även det med sorg i hjärtat, första texten där skrev jag 2008. I år blev det artiklar om engelska, dyslexi, porr, miljö, skolstart och hjärnforskning.
Tack vare Skolfamiljen fick jag uppdraget att vara redaktör för materialet till metoden Föräldrafokus. En metod som jag själv hade haft nytta av när det begav sig.

Mycket har också kretsat kring boken De omöjliga. Från psykiatrireform till dyr och dålig vård, som Åsa Moberg och jag skriver tillsammans. Tänkt att komma ut på Natur och kultur i mitten på april 2020. Under arbetet har vi spelat in fyra poddavsnitt. Det har varit riktigt roligt.

En hel del tid under året har jag också lagt ner på dokumentation av arvsfondsprojektet Gemenskap ger kamratstöd, som drivits av RSMH och SEF, Sveriges Ensamkommandes förening. Den boken blir inte klar förrän 2020.
I RSMH:s tidning Revansch blev det artiklar om att bryta ensamhet, hemmasittande, boken "Den inre ojämlikheten" och samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och beroende.

Arbetet med broschyren Utsatta barn och unga Bättre metoder för stöd och hjälp från SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering, var också en ny form av uppdrag för mig. Ett kunskapsstöd utifrån den forskning som finns som jag skulle målgruppsanpassa. Mitt arbete gjordes klart under hösten men själva foldern kommer 2020.

Memento, magasinet om livet och döden, kom ut med sina fyra nummer som vanligt med mig som redaktör. Det jag inte kommer att glömma var mitt besök på Kumlaanstalten tillsammans med fängelseprästen.

Och så SocialPolitik, som jag är redaktör för tillsammans med Helena Östlund. Vi gör numera två pappersnummer per år och däremellan publicering på nätet. I det ingår att vi varje höst och vår har en heldag med studenterna på socionomprogrammet vid Göteborgs universitet. Föreläsning och workshop på temat: Socialt arbete på samhällsnivå.
2019 ordnade SocialPolitik två seminarier på ABF i Stockholm tillsammans med Maivors vänner. I februari på temat Hur blir förorten en trygg plats utan dödsskjutningar och i november om civilsamhällets roll i mottagandet av ensamkommande,

Det blev också ett antal personporträtt i Accent. Eric Rosén, Yolanda Bohm, Kristina Sperkova, Tommy Karman, Ewa Styfberg alla berör de och jag älskar att de är så fint fotade. Läkemedel på recept och Nyktra strategier var två andra texter i Accent.

Kategorin "Varje år nåt nytt lite udda" får fyllas med en text från Spanien i Svenska magasinet.


Nu hoppas jag på ett lite lugnare 2020.

torsdag 31 oktober 2019

Mindfulness

Jag tycker att bilden på Håkan på Convictus Hälsocenter är jättefin. Tagen av Elisabeth Edén. Och Petra Sundqvist som i vanliga fall är redaktör för Skolfamiljen hjälpte mig med reportaget därifrån. Hon är också ideell mindfulnessledare på Convictus. Maria Hagström har skrivit en artikel där jag för första gången förstod vad som kan vara riktigt bra med mindfulness. Det finns amerikansk forskning som visar att det minskar stress, drogsug och därmed risken för återfall. Jag är stolt över det här andra numret jag gjort av Alkohol&Narkotika också. Samtidigt löper oron om hur det ska gå med mitt tredje och sista nummer som jag gör nu. Alltid är det likadant. Det som är gjort är gjort och sen är det bara att kasta sig på nästa. Men aldrig har jag trivts så bra med något jobb som detta med ständiga deadlines. 

torsdag 17 oktober 2019

Tidningshöst


Idag kom höstens nummer av SocialPolitik. Min första etta, ja omslagsbild alltså, nånsin. Inte tagen med någon särskild tanke men nu är jag stolt över den. Hanna och hennes mamma Pia är så fina. Det är kvällen för releasen av De okonventionella. 

Hittills har jag redaktörat dessa tre tidningar, imorgon skickar vi nr 5 av Alkohol & Narkotika till tryck. Sedan är det ett nummer kvar av den på mitt redaktörsvikariat och så ska vi göra en Memento till.  Sex tidningar plus lite annat. Det låter som en höst med mycket arbete och det är det. Men en sån här dag när det står en kartong med en helt nytryckt tidning och luktar lite extra, då är det mest härligt.

torsdag 19 september 2019

Nu har vi gjort en snygg tidning


Under hösten vikarierar jag som redaktör för CAN:s tidning Alkohol & Narkotika Visst är det här omslaget fint. Och väldigt mycket innehåll såklart, temat är anhöriga.
1,1 miljoner vuxna berörs av alkoholproblematik hos en anhörig. Ungefär 200 000 barn. De flesta söker inte hjälp. Sakta händer det ändå något med hur vi ser på anhöriga. Vi pratar mer om vad ett anhörigskap innebär. Läs om stöd som ändå finns, för barn och för vuxna. Och om hur att skriva kan bli en ventil.

torsdag 4 juli 2019

Sommar med andra jobb

Nu är det paus i korta deadlines och nu ska jag ta tag i lite större grejer.
- skriva en bok om RSMH:s projekt Gemenskap ger kamratstöd. 
- en broschyr om vad forskning säger för vissa delar av den sociala barnavården åt SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
- läsa vårt första manusutkast till De omöjliga
- kanske börja fundera lite över boken med arbetsnamnet Ny som socionom, från teori till praktik, tänkt att ges ut på Gothia 
- helst också ta något kliv framåt i det egna projektet Mammorna och skulden

Eftersom jag ska vikariera som redaktör för Alkohol&narkotika under hösten måste jag också förbereda höstens tidningar redan nu för att hinna ordentligt.

Men sommar blir det allt ändå.



fredag 15 februari 2019

Nu är podden ute


Åsa Moberg och Anna Fredriksson släpper en podd om arbetet med sin kommande bok "De omöjliga" står det. Ja ni får väl lyssna. Ge gärna feedback.
Lyssna här.

tisdag 12 februari 2019

2020 kan bli året då jag ger ut två böcker (minst)

Ja kanske.
Fick ett sånt där mejl som man kan drömma om häromdan. Från ett förlag där jag tidigare gett ut, och dit jag hör av mig sådär spontant ibland med idéer om böcker jag tycker de borde ge ut - men som inte jag ska skriva och jag ger lite synpunkter på deras redan utgivna böcker. Ja vi har vad man skulle kunna kalla "en givande dialog om böcker."

Nu stod det om ett ämne och sen:

"Skulle du vara intresserad av att skriva en sådan bok? "


Så jag sov på saken och svarade: ja!! Såklart. 

Svaret jag fick då gjorde mig ännu gladare: 


"MEN SÅ ROLIGT!! 👏 😁
Det här kommer att bli kul  och säkert också en fantastisk bok så småningom. "

Alltså det är ju så härligt. Jag blir så glad. Förstås. Och när jag ska hinna det bara förtränger jag. 
Vad boken ska handla om? Det kan vi prata om när jag skrivit kontrakt. Men jag tror det är något jag behärskar någorlunda. 

lördag 2 februari 2019

Socionomer, porr och flyktingar

Nu har Helena Östlund och jag varit på besök på Socialhögskolan i Göteborg. Varje termin är vi där i egenskap av redaktörer för Socialpolitik och pratar på temat "Socialt arbete på samhällsnivå", två timmar på förmiddagen. Sedan har vi en skrivworkshop på eftermiddagen. Den här gruppen var  inte jättepratsam, då får vi själva prata lite mer. Men de skrev fantastiska texter som jag hoppas vi kommer att kunna publicera på vår webb. 

På tisdag blir det teater och diskussion på temat Hur blir förorten en trygg plats fri från dödsskjutningar?. Ett samarrangemang mellan SocialPolitik och Maivors sociala salong. Hoppas det kommer mycket folk.

Annars gör jag årets första nummer av Memento och också av SocialPolitik, de ligger lite parallellt i i produktion så jag hoppas att jag började tidigt nog den här gången.

Jag är precis klar med två texter på tema unga och porr till Skolfamiljen.  Längesen jag skrev om det ämnet och jag hade nog lite förträngt hur illa det är. Vilket också många föräldrar gör. Då har de gått på myten att "Mitt barn tittar inte". För det är en myt. Det finns en koppling mellan konsumtion av porr och att utöva sexualiserat våld. Porren innehåller enormt mycket våld. Helt klart bör vi inte lämna ungdomar ensamma med det här. Ducka inte! Om du följer Reality Check på instagram kan du få veta om ett metodmaterial som riktar sig till vuxna som jobbar med unga och som ger kunskap att kunna prata om porrens skadeverkningar. Det berättar jag mer om i min text.

Jag har hunnit med att hälsa på min särbo i Spanien också. Tillsammans skrev vi en krönika om flyktingar från nord och syd. Om lika och olika villkor. Roligt att skriva tillsammans om gemensamma tankar och upplevelser. Kommer i Svenska magasinet. Den suddiga lilla elefanten på bilden är med i berättelsen.

tisdag 1 januari 2019

Jag blev effektivare 2018?

2018 har inneburit några riktiga höjdpunkter jobbmässigt.
I maj hade Rolf Jönsson och jag en fantastiskt rolig release för vår nya omarbetade Cykelpromenader - cykla i Stockholmstrakten. Den underbara miljön i Gamla stans cykel och att det kom så mycket trevliga människor gjorde att dagen blev superlyckad.

Ett underskrivet kontrakt med Natur & Kultur ihop med etablerade Åsa Moberg för boken med arbetsnamnet De omöjliga. 25 år efter psykiatrireformen är också en stor grej, även om det mest ger mig prestationsångest just nu. Boken kommer i januari 2020 och vi har spelat in en podd om vårt arbete med den, första avsnittet släpps 15 januari.

Det har varit skojigt att moderera två boksläpp, det ena för Handbok för brukarstyrd brukarrevision, som jag också var redaktör för. Det andra för Gatans entreprenörer.

Att jag fick hederstecknet i guld för mitt redaktörskap för Memento på Sveriges Begravningsbyråers Förbunds årskongress har jag faktiskt inte riktigt tagit in än. Jag älskar verkligen att göra de fyra numren per år, jag måste anstränga mig varje gång och jag lär mig så mycket hela tiden.

Kanske var höstens nummer av SocialPolitik ett av de bästa vi gjort som redaktörer Helena Östlund och jag. Temat var Land att hålla ihop och vi fick stipendium av CSA för att åka till Norge och ta reda på mer om deras glesbygdspolitik. Den här texten om tillsynen på hvb-hem får representera ett av mina expertområden: barn inom social barnavård.  Vårens nummer hade tema: Tuff uppväxt. Jag är stolt över att vi har fått en så himla bra webb, att vi hela tiden har folk som vill publicera texter där, inte minst socionomstudenter, yrkesverksamma och våra så kloka panterbloggare. Även i år har vi redaktörer föreläst och hållit workshop på tema "Socialt arbete på samhällsnivå" på Socialhögskolan i Göteborg, både vår- och hösttermin.

Halvtidsvikariatet på Accent, IOGT-NTO:s tidning  som jag började i december 2017 fortsatte under några intensiva månader i början av 2018, för att sedan trappas av. Men jag fortsätter göra bland annat porträtt och en text i decembernumret handlade om Sanna som tack vare stödet från mödra- och barnavården klarade av att bli nykter när hon blev gravid.

Varje vecka hela året har Maria Korpskog och jag gjort den lättsamma sidan Offside i Dagens Samhälle  ja i alla fall de 45 gånger tidningen kommit ut. Därutöver blev det ett Almedalsquiz och ett årsquiz. Jag gjorde också en text om behandling för spelberoende, Almedalsveckan 50 år och Livsmedelsverkets nya råd för äldreomsorgen.

I Revansch, RSMH:s tidning har jag gjort en del mindre jobb, bland annat jämfört partiernas löften inför valet. Vad tänker de om brukarinflytande och en bättre ekonomi för personer med psykisk ohälsa?

I år kom Skolfamiljen med fem nummer och jag skrev i dem om olika sätt att lära, aktiviteter för vems skull? rörelse och stillhet, estetiska ämnen och coachande föräldraskap.

I Magasin Skärgård skrev jag om läkarbåten som tar emot patienter på Utö.

Inget år utan nåt helt nytt: i år blev det en artikel i M-magasin. Om att östrogenet helt enkelt var slut på alla apotek i hela landet. Lite udda att jag själv fick vara artikelns case med helsidesbild och arg min.

Jag åkte med Svenska OCD-förbundet till Almedalen och coachade deras representant som deltog i olika politikerutfrågningar. Det blev texter till deras webb, Facebook och medlemstidningen Nytt om OCD.  Jag höll en dags skrivarkurs med OCD-förbundet också under hösten.

Utöver det här har jag varit valförrättare och fyllt 60. Ibland tänker jag att jag använder så mycket tid till att nätverka och fika så jag undrar när 17 jag egentligen hinner jobba. Min slutsats är att jag ändå är ganska effektiv mellan varven.

Som bild för året väljer jag det jag började med: bokrealesen! Foto: Sandra Fröjd, Ordalaget



lördag 8 december 2018

Kombinera nytta och nöje


Det var väldigt länge sedan jag delade någon text, jag har fullt upp med att skriva dem:). Den här: Semester året om - "Det tippar lätt över", gjorde jag när jag halvtidsvikarierade på Accent, IOGT-NTO;s tidning tidigt i våras. Jag hade sedan tidigare en resa inplanerad till min särbo i södra Spanien. Samtidigt hade jag tagit på mig att skriva flera texter i veckan till Accent.

Att skriva på plats om Spaniensvenskarnas alkoholvanor kändes givet och intressant. Fantastiskt att ha möjlighet att göra så. Genom en Facebookgrupp fick jag kontakt med en kvinna som bjöd in mig till en vanlig informationsträff som svenskar på en ort på Solkusten har en gång i veckan. Där berättade jag om artikeln och kunde sedan prata vidare med så många jag behövde. Alla var generösa och delade med sig av sin personliga bild. Facebook är ett av mina bästa verktyg i jobbet både för idéer, kloka synpunkter och för att hitta intervjupersoner.