10 år som journalist

2017 var mitt tionde år som journalist. Journalist och redaktör får bli mitt längsta yrkesförhållande. Eftersom det är det absolut roligaste jag gjort så fortsätter jag även 2018. Tidigare har jag jobbat tio år som socionom inriktad på PA, eller HR som det heter nu. Tio år var också så länge jag jobbade med politik.
Nu är det dags att summera vad som hände 2017. 
Det blev en rivstart, i och med att jag hoppade in akut som vikarierande redaktör för Revansch, RSMHs tidning, Riksförbundet för social och mental hälsa. Att temat redan var bestämt till "Unga under tvång" passade mig perfekt, eftersom jag skrivit en hel del om det. Och jag fick göra ett nummer till som redaktör. Sedan fortsatte samarbetet i följande nummer med vanliga skrivjobb, som en intervju med Nina Hemmingsson och en tillbakablick på hur personligt ombud kom till bland annat. Att jag fick vara moderator på RSMH:s 50-årsfest, var hedrande och roligt.

Vi gjorde om SocialPolitiks webb, den fick en ny och mycket snyggare form. Där publicerar vi nu löpande. Pappersnummer gör vi från och med 2017 två per år. Teman 2017 var: Barn har rätt och Vem är värd?   På webben påbörjade vi den otroligt angelägna artikelserien: Så blev vanvårdade utan upprättelse. 
Privat påverkade det mig mycket att min vän Anne Skånér dog. Men också jobbmässigt. Jag skrev mitt livs första minnesruna över henne, till DN och SvD.
En text som legat till sig länge, var den om Flickorna på hvb. Jag är nöjd med att den blev skriven. Den ledde till att Åsa Moberg hörde av sig. Och vem vet, det kan hända att vi har ett gemensamt projekt på gång  under 2018.

Och så i december ytterligare en ny bekantskap, Accent, IOGT-NTO:s tidning, där jag vikarierade på halvtid, framförallt med webbtexter. Den första texten handlade om ett besök på kvinnoanstalten Färingsö 

Under året var det också dags för uppdatering och omarbetning av Alla dessa cykelpromenader i Stockholmstrakten, inför tryckning av tredje upplagan. Det betydde såklart en massa underbar cykling hela säsongen, men också faktakoll, bättre texter och snyggare bilder. Det blir fem helt nya stadsnära turer. Vi har läst första korrekturet i mellandagarna och boken kommer lagom till cykelsäsongen.

Jag skrev några texter ideellt i Nytt om OCD och jag hälsade på Johan Bredberg på jobbet som gymnasielärare i Hultsfred. Det blev texten En lärare som andra i tidningen Funktionshindepolitik. Jag träffade Johan, som har en cp-skada, första gången 2007 och det har varit intressant att följa honom.
Resten var ungefär som vanligt;

Offside varje vecka i Dagens samhälle, som alltid tillsammans med Maria Korpskog. Är vi verkligen roliga varje vecka, ja man kan ju undra. Bara ett annat jobb i DS blev det, om att de första äldre som lever med hiv nu börjar komma i kontakt med äldreomsorgen. Kunskap behövs.
Skolfamiljens sex nummer: Inre motivation, läs- och skrivsvårigheter, självmedkänsla, skolstart, matte, normer och fördomar. 

Fyra nummer av Memento, tidningen från begravningsbranschen, som från och med 2018 också heter - magasinet om livet och döden. Dödshjälp- fara eller frihet, var ett av alla ämnen vi behandlade.