Gemensamt asylsystem i EU

Diskussionerna om ett gemensamt asylsystem i EU har pågått sedan Balkankriget i slutet av 1990-talet. Då tog Sverige emot 82 000 flyktingar därifrån under ett enda år. Vissa regler har antagits, men i praktiken har det varit svårare. Igår var jag på stipendieresa till Bryssel för att vara med på ett seminarium särskilt för journalister från alla medlemsländer. Nu är det bara någon månad kvar tills ett förslag ska klubbas. Ett syfte med de gemensamma reglerna är att flyktingar ska tas emot på ett humanitärt och rättssäkert sätt. Vilket inte är fallet idag. Cecilia Wikström, FP, sa klart ifrån att det får bli slut på att behandla människor som flyr undan förföljelse och krig sämre än kriminella och låsa in dem. Det vet vi har skett/sker både i Grekland, Malta och Italien.Ett annat syfte med de nya reglerna är att få till stånd en större solidaritet mellan medlemsländerna. 10 av de 27 medlemmarna, tar idag emot 95 % av de flyktingar som beviljas asyl i EU. Så kan det inte fortsätta menar en bred majoritet i parlamentet, även de konservativa är med. Så kommer jag hem och läser i den pinfärska Dagens Samhälle att en av tre toppmoderater i kommunerna vill begränsa det svenska flyktingmottagandet. Hur ser det ut med solidariteten mellan de svenska kommunerna, varför tar vissa inte några flyktingar och andra väldigt många? Har vi ett EU i miniatyr här?
På bilderna ser du Cecilia Wikström som deltog i paneldebatt och Anna Maria Corazza Bildt som minglade med ledarskribent Lars Ströman från Nerikes Allehanda. NA är den tidning som skriver mest om EU-frågor, näst efter DN.

PS. Det tog ganska lång tid men nu i juni är beslutet taget. Här på flyktingbloggen kan du läsa vad Anna Hedh (S) tycker.

Ett duvslag med gravar?

Vet du vad ett columbarium är?  Det är det antika Roms begravningsform som liknade ett duvslag som fått ge namn till våra gravvalv. Om du besöker Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan finns där under kyrkan Sveriges första (från 1924) och största (ev finns ett större i Hägersten) columbarium med 35 000 gravrätter avsedda för förvaring av gravurnor. 20 000 av dem är utnyttjade. Sven Löfvenberg är fastighetschef i Gustaf Vasa och Adolf Fredrik församling i centrala Stockholm och stolt över kyrkan och columbariet. Det syns på bilden tycker jag.

Just nu spränger man för Citytunneln 12 meter under  kyrkan. Av skador som blivit på Maria Magdalena och Matteus kyrkor vid tidigare sprängningar har man lärt sig att använda lägre vibrationsvärden och ha bättre koll. Nu är altaruppsatsen i Gustaf Vasa kyrka inbyggd i en träställning och allt löst är fastlimmat. När Citybanan är klar kommer det här att bli Stockholms största knutpunkt. Allt detta vet jag för att jag var med när SSIB:s hade höstkonferens just här. (Stockholmsregionens samarbetsorgan i begravningsfrågor). Jag skriver en kort text om det i kommande nummer av Kyrkogården. 

Det kommer att bli blötare

Vintrarna kommer att bli varmare. Det kommer att regna mer än att snöa. Det är inte längre vårfloderna som kommer att orsaka de stora översvämningarna, snarare höstarnas regn. Och somrarna kommer att bli varmare. Och inte bara sån där skön värme då utan sån som blir ansträngande för både gamla och sjuka. Ja, jag lär mig en del när jag håller på med en klimatanpassningsartikel till Dagens Samhälle tillsammans med Maria Korpskog. Helt klart är att vi måste prata mera anpassning nu, utsläppsmålen kommer att ryka, så är det ju. De stora områdena där vi kommer att märka förändringar är: höjda havsnivåer, översvämningar- mer nederbörd, och värme-torka. Allt detta för med sig en massa olika saker som kommunerna ska vara beredda på. Och tänka på när de planerar och investerar. För det finns inget nationellt samordningsansvar. Många olika affärsdrivande myndigheter är inblandade: MSB, SMHI, FOI, SGI, Lantmäteriet.  Alla kommuner får bestämma själva vilken temperaturhöjning de tror är den mest realistiska. Kanske bäst njuta av snön nu.

Mitt 2012

 

Allra roligast 2012 var såklart att jag blev redaktör för Memento. Nu har jag gjort två nummer och tycker att jobbet passar mig perfekt. Tidningen är både snygg och läsvärd. Nästa år ska vi se till att den blir lite mera spridd tycker jag. 

Sedan har 2012 varit året då jag började hålla skrivarkurser tack vare Social Aktion, ett projekt inom ramen för Allmänna Arvsfonden. Tre kurser har det blivit. Och vi fortsätter nästa år. Tipsa gärna om våra kurser. Under höstterminen har jag också varit lite av projektledare i Stockholm. Projektets huvudbas är Göteborg. 

Lite läskigare har det känts att föreläsa/processleda men det har också gått väldigt bra. Först på en mediedag med Familjehemspoolen i Mjölby. Sedan för socialsekreterare i Karlskrona och sist men inte minst för journaliststudenter på JMK.

Andra upplagan av min och Rolf Jönssons bok Alla dessa cykelpromenader i Stockholmstrakten kom i våras. Ett fint kvitto på att boken uppskattas. 

Utöver det har jag stretat på med mina vanliga jobb. Medverkat i alla årets åtta nummer av Socionomen och  i alla årets åtta nummer av Familjemagasinet. Det har blivit fem större reportage i Dagens Samhälle och åtta texter på deras lättsammare sida Offside. Flera av dom politisk satir tillsammans med Maria Korpskog.
Till alla SocialPolitiks fyra nummer har jag skrivit texter och till flera av Kvinnotrycks nummer. Därutöver har det blivit enstaka jobb i Jönköpings-Posten (äntligen!), SocialQrage, Språktidningen, Lärarnas Tidning, Intra och Genus. Jag har gjort en ö-cykelguide till Praktiskt Båtägande men den är inte publicerad ännu. Och så blev det ett nyhetsbrev för Allmänna Barnhuset nu i december. Förra året hade jag 15 olika uppdragsgivare och sa att jag ville försöka fokusera mer på några av dem. I år blev det alltså 13. Kanske inte så värst fokuserat, men i dessa ekonomiskt inte helt stabila tider känns det ändå rätt okej att sprida ut sig. Jag ser 2013 an med tillförsikt och förväntan!
Bilden är från en vårutflykt till Nämdö, en av de öar som finns med i ö-cykelguiden i Praktisk Båtägande. 

Blommor, rävar och annat i Memento

Nu har jag slutgodkänt mitt andra nummer av Memento. Förutom att jag känner mig sjukt nöjd med alla fina artiklar var det en bonus att jag fick med en bild på en räv. Inte den här räven som jag fotat själv då, utan en frilagd räv, men ändå. Nu kan man fråga sig vad en räv gör i en tidning från begravningsbranschen. Okej då jag kan väl förhandsläcka att en av notiserna handlar om alla djur som trivs på Stockholms kyrkogårdar. Nu är inte räven rödlistad men vid en inventering hittades 21 skyddsvärda arter av växter, svampar och djur.

I övrigt blir det reportage om begravningar som socialtjänsten betalar, om fina sorgblommor och en väldigt berörande intervju med begravningsentreprenören Krister Pettersson. Han var den som såg till att aids-döda unga män slapp begravas i svarta säckar för 30 år sedan. Tidningen kommer den 14:e december.

 

Marias bok

Det här är Maria Moraes. I maj 2010 när jag träffade henne första gången och tog den här bilden, var hon 19. Hon berättade för mig om det längsta året i hennes liv, det år då hon var mellan 13 och 14. Hon åkte fast för grovt rån och satt på låst SIS-institution. Om hur det är att sitta isolerad och övervakad berättade hon också i min och Anna Kakulis bok Ett annat hemma- om samhällets ansvar för placerade barn.

Maria har något särskilt, hon är väldigt klok. Hon kan också se med total självdistans på det svåra hon varit med om, vilket inte är så vanligt. Det är en av anledningarna till att jag sa "ja" när hon frågade om jag ville hjälpa henne att gå igenom allt hon sparat från SIS-tiden och försöka göra en bok av och om det. Nu har vi börjat. Jag hoppas verkligen det kan bli något av det, att vi kan få ett förlag att nappa. Men, en bok, det är massor med jobb. Så önska oss lycka till!

Här kan ni i alla fall se lite av Marias "rosa arkiv".

Handledning är ingen diskussionsklubb

Det har stått en del i media om Skolverkets projekt för att vända trenden för tio särskilt utvalda skolor med låga kunskapsresultat. Bland annat några artiklar i DN skapade en del missförstånd. Nu fick vi chansen att reda ut några av begreppen i ett miniporträtt i Lärarnas tidning. 

Jag har intervjuat Eva Dahlqvist som är en av de elva kvalificerade grupphandledare som stöttar skolorna. Grupphandledning är ingen allmän diskussionsklubb. De frågor som ställs ska vara klargörande och utmanande.

–De frågor lärarna själva ställer i handledningen ger nya infallsvinklar och bidrar till att de ändrar sitt tankesätt. Både den som handleds och de som lyssnar utvecklas, säger Eva Dahlqvist i artikeln. 

Tillbaka på JMK

Nu har jag varit tillbaka på Journalisthögskolan, i rollen som föreläsare. Det känns på nåt sätt stort. Såhär gick det till. När jag var med i DN som ett blodigt offer, kände jag mig väldigt illa berörd trots att min medverkan var frivillig. Jag hade inte fattat att telefonen och mejlen skulle gå varma redan klockan 7 på morgonen. Och det borde jag om någon ha gjort. Den nyttiga upplevelsen fick mig att, tillsammans med Maria Korpskog, göra verklighet av en tanke jag burit på länge. Vi skrev ihop en föreläsning på temat: Hur tar vi hand om dem vi intervjuar? Vi har många gånger slagits av hur empatilösa och klumpiga journalister är i kontakten med medieovana människor som de är beroende av för att få sina berättelser. Jag sålde in det hela till min gamla favoritlärare och ja, så genomförde vi en lektion, Maria och jag. Jag måste säga att tillsammans är vi riktigt bra på processledning. Det var roligt, men en timme var för kort. Studenterna var engagerade och det blev många och bra diskussioner. Kanske går vi vidare och kontaktar Poppius.

Moderna begravningsblommor

Idag har jag lärt mig massor om binderier till begravningar av de duktiga floristerna som jobbar på floristkompaniet på Norrlandsgatan. Tyvärr är vi väldigt traditionella när vi bestämmer hur binderierna ska se ut. Blommor är ju alltid vackra men - här finns mycket att göra för ännu vackrare buketter och kransar! Och kanske en bättre helhet i kyrkan eller kapellet. Modernare binderier har mindre grönt och fler blommor, de kan ha annorlunda former  än vad vi är vana vid och de kan vara både fluffigare och stramare. Du kommer att kunna läsa mycket mer och se fina exempel i nästa Memento.

På bilden ser du Carola Fogelberg som gör en sorgebukett där kunden önskat att den ska ha höstfärger och vara vacker. Det tycker jag den är.

Bregott eller Becel?

Nya Skollagen säger att skolmaten ska vara näringsriktig. Vad det betyder är inte närmare definierat. Livsmedelsverkets rekommendationer har i alla fall fått en mer styrande roll. Det innebar att många skolor i Stockholm bytte ut Bregott  mot nyckelhålsmärkta alternativ som Becel när höstterminen startade. Enligt Livsmedelsverket äter de allra flesta barn idag för mycket så kallat mättat fett som de menar kan ge hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Nu är det inte så enkelt att alla håller med om det här. Det finns forskare som hävdar motsatsen. Och så finns det en hel del föräldrar som tycker att barnen behöver Bregott för att bli mätta. De är dessutom skeptiska till tillsatserna i margariner. När Dagens Nyheter slog upp det här stort backade skolborgarrådet direkt. Så nu åker Bregott-askarna fram som ett alternativ igen. I alla fall i Stockholms skolor. I nästa nummer av Familjemagasinet försöker jag reda ut det här med olika fetter ganska ordentligt. Bland annat ställer jag Livsmedelsverket och Cecilia Blidö som är licensierad kostrådgivare och initiativtagare till bloggen Naturlig mat i skolan mot varandra. Döm själv vem som har rätt.

Vi utbildar socialsekreterare i språk

Att välja mellan många olika ord för att hitta rätt nyans. Att se hur orden bär våra värderingar och tolkas av andra. Att med samma underlag skriva två skilda, men logiska, bedömningar i en barnavårdsutredning.  Det var sådant som 20 socialsekreterare från Blekinge fick öva på när de gick kurs för Maria Korpskog och mig i Karlskrona. En rolig och kreativ dag där både dom och vi lärde oss en hel del.
I utvärderingarna blev vi såklart glada över att läsa:

”Många bra diskussioner och tips om skrivande. Finns väldigt få forum för den här typen av diskussioner i vardagen. Bra med fallbeskrivningar. Jag fick en hel del tänkvärt med hem. Mycket inspirerande föreläsare.”

”Ni har ställt frågor som vi själva inte har ställt tidigare.”

”Högt i tak under hela dagen då ni utstrålar säkerhet och prestigelöshet. Dessutom är ni roliga!”

Utsikt från vårt hotellrum över det vackra Karlskrona.

Nu är vi på väg till tåget över Fisktorget för att åka hem. Maria har mycket att släpa på eftersom hon får dra böckerna jag köpte på Bokmässan också.

Besviken över att barnen inte får en egen lag

Socialtjänstlagen fyller 30 år i år och har lagats och lappats en del under den tiden. Nu föreslår regeringen ytterligare justeringar, den här gången för att stärka barns skydd. Men Kerstin Wigzell som lämnade Barnskyddsutredningens förslag 2009 är besviken. Hon tycker inte man ska sno in rätten till servicebostad för äldre och skyddet för en 2-åring som far illa i samma lag längre. Men hon är ändå glad för att det sker en förskjutning till förmån för barnen. I Socialtjänstlagen kommer att skrivas in att den som fyllt 15 år kan få öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke. Och att när en utredning avslutats utan något beslut om insats får en uppföljning göras av socialtjänsten under två månader. Läs mer i Socionomen som kommer den 31 oktober. 

Ångestparaden

Igår arrangerade Fountain House Ångestparaden för andra året i rad. Jag fixade så att tidningen SocialPolitik fanns för den som var intresserad i Kungsträdgården. Paraden är ett bra initiativ, men när blir den lika stor som Pride? Jag hittar inga notiser eller bilder i de tidningar jag läst. Idag listade Dagens Samhälle heta frågor inför nästa val. Och skrev att psykiatrin är iskall som valfråga. Tyvärr tror jag de har rätt.

Nu prövas frågan om vanvård

Igår hade Sofia Rapp-Johansson och Jens-Victor Palm från advokatfirman Legio presskonferens. Tillsammans driver de ett principiellt viktigt juridiskt ärende. Sofia har varit utsatt för svår vanvård och sexuella övergrepp som fosterbarn. Men eftersom placeringen skedde efter1980 kan hon inte ansöka om den vanvårdsersättning som regeringen beslutat om. Den gäller bara placeringar mellan 1920 och 1980. Det Sofia vill med att ytterst stämma staten och Enköpings kommun på motsvarande belopp, 250 000:-, är att det ska finnas någon som tar ansvar för alla barn som far illa. Hon vill ha en lagreglerad rätt till skadestånd för placerade barn om de utsätts för kränkningar. Den skulle fungera på samma sätt som Skollagen. När en skola inte gjort tillräckligt för att stoppa mobbning kan den dömas att betala skadestånd. Ett mycket bra förslag tycker jag och hoppas att jag får skriva om det någonstans. I DN skriver Mårten Schultz som är jurist och forskare också om stämningen. Och här skriver Sofia själv i sin blogg att hon är besviken på medias bristande intresse.

Sofia Rapp-Johansson är författare och har skrivit böckerna Silverfisken, Tills skulderbladen blivit vingar och nu senast Kyss mig lycklig. 

Onödigt farlig cykelbana

Här cyklar metros fotograf Henry Lundholm på min cykel och filmar en onödigt farlig cykelbana vid Älvsjö pendeltågsstation. Såhär blev filmen. Visst känner man att kurvan är ganska läskig, tvär och utan sikt?  Metro ville att jag skulle lista några andra farliga cykelbanor. Det gjorde jag. Det som är tråkigt med metro är att allt blir så otroligt kortfattat. Det här sa jag också men det kom inte med:

–Det är fantastiskt att stockholmarna cyklar mer och mer i sin stad. Baksidan är att det blir trångt, och ibland farligt, eftersom gaturummet inte är anpassat för så många cyklister. Men gamla synder får väl stadsplanerarna försöka åtgärda allt eftersom. Det som gör mig ledsen är när man bygger nytt, och satsar, som i Älvsjö, men inte tänker på hur säkerheten fungerar i praktiken. 

– Det är mest krockarna mellan gångtrafikanter och cyklister jag oroar mig för. Jag tror att det beror på att jag tycker att i de situationerna är det jag som cyklist som är mest ansvarig. Däremot är jag inte särskilt rädd när jag cyklar till exempel på Hornsgatan. Det som stör där är alla transportfordon som lastar och lossar och blockerar cykelfältet.

Viktiga förbättringar vore att:

·         Separera gående och cyklister tydligare

·         Låta cyklister köra mot enkelriktat
·         Låta cyklister svänga höger även när det är rött
·         Ordna bättre lastplatser för yrkeschaufförer