Tillbaka på JMK

Nu har jag varit tillbaka på Journalisthögskolan, i rollen som föreläsare. Det känns på nåt sätt stort. Såhär gick det till. När jag var med i DN som ett blodigt offer, kände jag mig väldigt illa berörd trots att min medverkan var frivillig. Jag hade inte fattat att telefonen och mejlen skulle gå varma redan klockan 7 på morgonen. Och det borde jag om någon ha gjort. Den nyttiga upplevelsen fick mig att, tillsammans med Maria Korpskog, göra verklighet av en tanke jag burit på länge. Vi skrev ihop en föreläsning på temat: Hur tar vi hand om dem vi intervjuar? Vi har många gånger slagits av hur empatilösa och klumpiga journalister är i kontakten med medieovana människor som de är beroende av för att få sina berättelser. Jag sålde in det hela till min gamla favoritlärare och ja, så genomförde vi en lektion, Maria och jag. Jag måste säga att tillsammans är vi riktigt bra på processledning. Det var roligt, men en timme var för kort. Studenterna var engagerade och det blev många och bra diskussioner. Kanske går vi vidare och kontaktar Poppius.

Moderna begravningsblommor

Idag har jag lärt mig massor om binderier till begravningar av de duktiga floristerna som jobbar på floristkompaniet på Norrlandsgatan. Tyvärr är vi väldigt traditionella när vi bestämmer hur binderierna ska se ut. Blommor är ju alltid vackra men - här finns mycket att göra för ännu vackrare buketter och kransar! Och kanske en bättre helhet i kyrkan eller kapellet. Modernare binderier har mindre grönt och fler blommor, de kan ha annorlunda former  än vad vi är vana vid och de kan vara både fluffigare och stramare. Du kommer att kunna läsa mycket mer och se fina exempel i nästa Memento.

På bilden ser du Carola Fogelberg som gör en sorgebukett där kunden önskat att den ska ha höstfärger och vara vacker. Det tycker jag den är.

Bregott eller Becel?

Nya Skollagen säger att skolmaten ska vara näringsriktig. Vad det betyder är inte närmare definierat. Livsmedelsverkets rekommendationer har i alla fall fått en mer styrande roll. Det innebar att många skolor i Stockholm bytte ut Bregott  mot nyckelhålsmärkta alternativ som Becel när höstterminen startade. Enligt Livsmedelsverket äter de allra flesta barn idag för mycket så kallat mättat fett som de menar kan ge hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Nu är det inte så enkelt att alla håller med om det här. Det finns forskare som hävdar motsatsen. Och så finns det en hel del föräldrar som tycker att barnen behöver Bregott för att bli mätta. De är dessutom skeptiska till tillsatserna i margariner. När Dagens Nyheter slog upp det här stort backade skolborgarrådet direkt. Så nu åker Bregott-askarna fram som ett alternativ igen. I alla fall i Stockholms skolor. I nästa nummer av Familjemagasinet försöker jag reda ut det här med olika fetter ganska ordentligt. Bland annat ställer jag Livsmedelsverket och Cecilia Blidö som är licensierad kostrådgivare och initiativtagare till bloggen Naturlig mat i skolan mot varandra. Döm själv vem som har rätt.

Vi utbildar socialsekreterare i språk

Att välja mellan många olika ord för att hitta rätt nyans. Att se hur orden bär våra värderingar och tolkas av andra. Att med samma underlag skriva två skilda, men logiska, bedömningar i en barnavårdsutredning.  Det var sådant som 20 socialsekreterare från Blekinge fick öva på när de gick kurs för Maria Korpskog och mig i Karlskrona. En rolig och kreativ dag där både dom och vi lärde oss en hel del.
I utvärderingarna blev vi såklart glada över att läsa:

”Många bra diskussioner och tips om skrivande. Finns väldigt få forum för den här typen av diskussioner i vardagen. Bra med fallbeskrivningar. Jag fick en hel del tänkvärt med hem. Mycket inspirerande föreläsare.”

”Ni har ställt frågor som vi själva inte har ställt tidigare.”

”Högt i tak under hela dagen då ni utstrålar säkerhet och prestigelöshet. Dessutom är ni roliga!”

Utsikt från vårt hotellrum över det vackra Karlskrona.

Nu är vi på väg till tåget över Fisktorget för att åka hem. Maria har mycket att släpa på eftersom hon får dra böckerna jag köpte på Bokmässan också.

Besviken över att barnen inte får en egen lag

Socialtjänstlagen fyller 30 år i år och har lagats och lappats en del under den tiden. Nu föreslår regeringen ytterligare justeringar, den här gången för att stärka barns skydd. Men Kerstin Wigzell som lämnade Barnskyddsutredningens förslag 2009 är besviken. Hon tycker inte man ska sno in rätten till servicebostad för äldre och skyddet för en 2-åring som far illa i samma lag längre. Men hon är ändå glad för att det sker en förskjutning till förmån för barnen. I Socialtjänstlagen kommer att skrivas in att den som fyllt 15 år kan få öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke. Och att när en utredning avslutats utan något beslut om insats får en uppföljning göras av socialtjänsten under två månader. Läs mer i Socionomen som kommer den 31 oktober. 

Ångestparaden

Igår arrangerade Fountain House Ångestparaden för andra året i rad. Jag fixade så att tidningen SocialPolitik fanns för den som var intresserad i Kungsträdgården. Paraden är ett bra initiativ, men när blir den lika stor som Pride? Jag hittar inga notiser eller bilder i de tidningar jag läst. Idag listade Dagens Samhälle heta frågor inför nästa val. Och skrev att psykiatrin är iskall som valfråga. Tyvärr tror jag de har rätt.

Nu prövas frågan om vanvård

Igår hade Sofia Rapp-Johansson och Jens-Victor Palm från advokatfirman Legio presskonferens. Tillsammans driver de ett principiellt viktigt juridiskt ärende. Sofia har varit utsatt för svår vanvård och sexuella övergrepp som fosterbarn. Men eftersom placeringen skedde efter1980 kan hon inte ansöka om den vanvårdsersättning som regeringen beslutat om. Den gäller bara placeringar mellan 1920 och 1980. Det Sofia vill med att ytterst stämma staten och Enköpings kommun på motsvarande belopp, 250 000:-, är att det ska finnas någon som tar ansvar för alla barn som far illa. Hon vill ha en lagreglerad rätt till skadestånd för placerade barn om de utsätts för kränkningar. Den skulle fungera på samma sätt som Skollagen. När en skola inte gjort tillräckligt för att stoppa mobbning kan den dömas att betala skadestånd. Ett mycket bra förslag tycker jag och hoppas att jag får skriva om det någonstans. I DN skriver Mårten Schultz som är jurist och forskare också om stämningen. Och här skriver Sofia själv i sin blogg att hon är besviken på medias bristande intresse.

Sofia Rapp-Johansson är författare och har skrivit böckerna Silverfisken, Tills skulderbladen blivit vingar och nu senast Kyss mig lycklig. 

Onödigt farlig cykelbana

Här cyklar metros fotograf Henry Lundholm på min cykel och filmar en onödigt farlig cykelbana vid Älvsjö pendeltågsstation. Såhär blev filmen. Visst känner man att kurvan är ganska läskig, tvär och utan sikt?  Metro ville att jag skulle lista några andra farliga cykelbanor. Det gjorde jag. Det som är tråkigt med metro är att allt blir så otroligt kortfattat. Det här sa jag också men det kom inte med:

–Det är fantastiskt att stockholmarna cyklar mer och mer i sin stad. Baksidan är att det blir trångt, och ibland farligt, eftersom gaturummet inte är anpassat för så många cyklister. Men gamla synder får väl stadsplanerarna försöka åtgärda allt eftersom. Det som gör mig ledsen är när man bygger nytt, och satsar, som i Älvsjö, men inte tänker på hur säkerheten fungerar i praktiken. 

– Det är mest krockarna mellan gångtrafikanter och cyklister jag oroar mig för. Jag tror att det beror på att jag tycker att i de situationerna är det jag som cyklist som är mest ansvarig. Däremot är jag inte särskilt rädd när jag cyklar till exempel på Hornsgatan. Det som stör där är alla transportfordon som lastar och lossar och blockerar cykelfältet.

Viktiga förbättringar vore att:

·         Separera gående och cyklister tydligare

·         Låta cyklister köra mot enkelriktat
·         Låta cyklister svänga höger även när det är rött
·         Ordna bättre lastplatser för yrkeschaufförer

Idag är jag ett case

Vanligtvis är det jag som är journalisten som ställer frågorna till människor som har det jobbigt. Jag pratar med fattiga, våldsutsatta, utförsäkrade, missbrukare, hemlösa, psykiskt sjuka, tvångsvårdade om hur de har det. De berättar och jag skriver. De lämnar ut en del av sina liv till mig. Jag försöker förvalta det så gott jag kan och med varsam hand. Ibland berättar de för att de vill bli bekräftade i det som är svårt. Ofta för att de vill att andra ska slippa ha det som dom, de vill att samhället ska förändras. När vi skiljs åt går jag vidare till nästa historia men de lever fortsatt med sina liv.
Idag är jag själv ett slags case i DN Sthlm, fast i mycket mindre skala. I somras fastnade jag i spärren och fick ganska fula skador. Jag lånade alldeles frivilligt ut mig med bild och berättelse för att jag tycker att de här otäcka spärrarna måste bort. Men det är ganska jobbigt att vara ett offer om så än bara för en spärr. Jag skulle önska att alla journalister ibland fick känna hur det är att vara på andra sidan eller vad man nu ska kalla det.

Slutbråkat om soporna?

Avfallsutredningen har lämnat sina förslag till miljöministern. Den viktigaste förändringen är förslaget att kommunerna ska få tillbaka ansvaret för att samla in allt hushållsavfall, även förpackningar och tidningar. Producenterna, som äger materialet, ska sedan ta hand om och återvinna det. Och betala en schablonavgift till kommunerna för insamlingsjobbet.     

Det här är ett förslag som Avfall Sverige och kommunerna gillar. 

– Medborgarna tror redan idag att det är vi som har ansvaret och vi får väldigt mycket badwill när producenterna inte sköter sig, säger Peter Danielsson, (M), ordförande för Avfall Sverige och kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. 

Läs mer i Dagens Samhälle den 6:e september. 

Snart skrivarkurs igen

Nu har höstens skrivarkurser inom ramen för Allmänna Arvsfondens projekt www.socialaktion.nu tagit form. Du kan läsa om och anmäla dig till kurserna här. Tipsa gärna någon du känner som kan vara intresserad. De riktar sig till socionomer, socialarbetare och människor med erfarenhet av att stå utanför vårt så kallade vanliga samhälle.

En som kände igen sig i beskrivningen "utanförskap" när vi letade deltagare till vårens kurser var Agneta Werner. I höst leder hon själv en av kurserna tillsammans med Maria Korpskog. Den andra kursen håller jag i tillsammans med Anne Skånér. När jag läste Agnetas beskrivning av kursen och hur positiv den varit för henne kom tårarna i mina ögon. Det känns fantastiskt att ha fått varit med som en liten del i det hon upplevt så positivt. Jag hoppas, och tror, att höstens kurser också ska bli givande för deltagarna.
Vad bilden på smultron och blåbär har med skrivarkusen att göra? Ja, det måste du nog nästan läsa Sofia Frenchs artikel i Socialpolitik nr 2/2012 för att förstå. Den handlar om vår kurs och har rubriken "Inga blåbär längre.Erfarenheter med tyngd ska in i samhällsdebatten." 

Han ser snäll ut

Och han har ett extremt svårt och viktigt jobb, Håkan Ceder. Han ska förbereda så att den nya myndigheten med namnet Ersättningsnämnden kan börja jobba 1/1-2013. Då kommer de som utsatts för allvarlig vanvård när de varit omhändertagna av samhället som barn mellan 1920 och 1980 att kunna söka om ersättning. Akter ska grävas fram ur kommunernas arkiv och muntliga förhandlingar ska hållas. 7500 beslut räknar man  med ska fattas av denna domstolsliknade myndighet. Men ingen vet hur många som kommer att söka. Alla som bedöms uppfylla kriterierna kan kvittera ut 250 000 kronor som ett symboliskt plåster på såren. Många kommer att bli besvikna för att de inte uppfyller kraven tror Anne Skånér, f d ordförande för Samhällets Styvbarn. Hennes pappa lämnade henne på barnhem när hon var tre år. Där blev hon kvar tills hon var stor nog att klara sig själv.  Läs mer i nästa nummer av Socionomen.

Glad begravningsminister

Idag har jag träffat en så här glad minister. Det är Stefan Attefall (KD) och vi pratade begravningsfrågor, som är ett av hans ansvarsområden i regeringen. Jag fick veta varför han är tveksam till enhetlig begravningsavgift över hela landet och vad han tycker om att Svenska kyrkan vill driva begravningsbyrå. Och en hel del annat. Allt kommer att gå att läsa i Memento som kommer den 21september. Själv vill ministern ha en traditionell kistbegravning och en gravplats så man kan säga "Där ligger Stefan".

Sommartid är cykeltid

Våra cykelpromenadböcker lever numera egna liv, särskilt på sommaren såklart. De får beröm i bloggar och igår ringde alltomstockholm.se (Aftonbladet). De ville ha bästa tipset på romantisk cykelpromenad, bästa turen för familjen, för den som cyklar ensam osv....Det fick de. Och nu kan alla som vill läsa dem här.

Aspö - ny cykel-ö-favorit

Det är inte bara i Stockholms skärgård det finns fina cykelöar som Utö och Nämdö. Nu har vi tack vare min son Alexander, som pluggar fysisk planering i Karlskrona, upptäckt Aspö. 20 minuters gratis färja från Karlskrona, ungefär en mil cykelväg runt ön och mycket roligt att titta på. Havet förstås, fina hus, en kyrka och så kastellet. Det var så avskräckande att ingen någonsin vågade anfalla, varken danskar eller ryssar. Vi sov gott i lotstornet och vaknade med utsikt just över kastellet där vi också åt lunch i kommendantens lilla röda hus. Vi får hoppas att någon är intresserad av en cykelartikel om Aspö.